News

  • HLRC-doktorand Mehdi Parian disputerar 9 maj 2017

    Mehdi Parian på Mineralteknik vid Luleå Tekniska Universitet kommer att framlägga sin avhandling för disputation den 9 maj i lokal F531 kl 10.00. Disputationen sker på engelska och är öppen för allmänhet/intresserade. Mehdi är HLRC-doktorand, dvs hans avhandlingsarbete har ekonomiskt möjliggjorts via medel från Hjalmar Lundbohm Research Centre vid Luleå Tekniska Universitet. Hans avhandling har titeln; Development of a geometallurgical framework for iron ores – A mineralogical approach to particle-based modeling

  • HLRC-doktorand Erik Nilsson Disputerar 28 april 2017

    På avdelningen för Materialteknik vid LTU, Luleå Tekniska Universitet, kommer inom kort Erik Nilsson, som är en HLRC-doktorand, att framlägga sin avhandling för disputation, som äger rum i sal E632 på Universitetet och sker på engelska. Disputationen är öppen för allmänheten och intresserade. Avhandlingen har titeln; Degradation Mechanisms of Heat Resistant Steel at Elevated Temperatures: In an Iron Ore Pelletizing Industry   För mer information besök/for more information visit; http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1076895&dswid=4481

  • Carrie Jonsson presents her Licentiate thesis

    LKAB has four iron-ore pelletizing plants of grate-kiln type in Kiruna. Slag formation in the grate-kiln process causes production disturbance, damages to equipments and affects the product quality of iron ore pellets. She will hold her presentation on Dec.20 2013 at10.00 in room E 246 at LTU. Lars-Olof Nordin from LKAB is the opponent. The tile for her licentiate thesis is:   Deposit Formation in the Grate-Kiln Process

  • HLRC-Doctor recieves prestigeous award

    The former HLRC-funded doctoral student Mattias Wimmer, today a member of the R&D Dept of LKAB has recieved a prestigeous award. His thesis was awarded as the best Doctoral Thesis of year 2012 by the Norrbotten Research Board (Norrbottens Forskningsråd).  Here follows the motivation in swedish: Norrbottens Forskningsråds Pris Matthias Wimmer fick Norrbottens Forskningsråds pris till Curt Boströms ära för den bästa doktorsavhandlingen vid Luleå Tekniska Universitet 2012. Matthias har avlagd sin doktorsexamen i ämnet Berganläggningsteknik med titeln: ”Towards understanding breakage and flow in sublevel caving (SLC) - Development of new measurement techniques and results from full-scale tests”. - Det var mycket glädjande att få ta emot ett pris som främjar forskningen i länet Norrbotten, säger Matthias. Jag är mycket tacksam att jag fick utföra ett unikt projekt där forskningsarbetet på universitetet kombinerades med fältarbete hos gruvföretaget LKAB, som i sin tur har direkt nytta av forskningsresultaten. I detta sammanhang tackar jag LKAB för ovanligt stor stöd i form av personal och materiella resurser. Norrbottens Forskningsråds pris till Curt Boströms ära delas mellan teknologie doktorerna Miguel Castaño Arranz och Matthias Wimmer. Juryns motivering Matthias Wimmer har kartlagt gruvbrytningsmetoder genom att studera sprängsalvors funktion, fragmentering och rasflöde.och disputerade i december 2012 i ämnet Berganläggningsteknik på en avhandling med titeln: ”Towards Understanding Breakage and Flow in Sublevel Caving (SLC). Development of new measurement techniques and results from full-scale tests”. I avhandlingen modelleras skivrasbrytning i järnmalmsgruvan i Kiruna. Viktiga delprocesser som sprängsalvornas funktion, malmens fragmentering och rasflödet har studerats för att optimera malmutbytet och minska gråbergsinblandningen. Nya mätmetoder har utvecklats, fullskaleförsök har utförts och delprocesserna har analyserats, vilket tillsammans möjliggör ökad förståelse och förbättring av processen

  • Spektakulärt HLRC-projekt. Bro belastades till brott

    Det var en strålande höstdag i September, när ett femtiotal forskare, intressenter och representanter för press och media samlades vid Åbyälven I södra Norrbotten för att medverka när en järnvägsbro belastades till till sin maximala bärförmåga. En viss dramatik uppstod när det började lukta bränt, knakade i betongfundamenten och small i stålkonstruktionen, men allt gick enligt planerna. De som förväntat sig en explosion blev kanske lite besvikna men alla kom i alla fall hem helskinnade. Vid en renovering av banvallen 2012 beslutades att även ersätta den gamla järnvägsbron med en modernare bro som kräver mindre underhåll. Den uttjänta bron placerades vid sidan av banvallen och blev ett utmärkt forskningsobjekt. Bron, som var dimensionerad att klara en vikt på 25 ton per axel (eller 8 ton per meter), skulle enligt LTUs beräkningar och modeller plasticeras vid en belastning av ca 800 ton. Plasticeringen innebär att stålet börjar flyta, dvs att det deformeras utan lastökning ungefär som ett tuggummi. Nu kunde man lasta på betydligt mer och först vid 1329 ton uppnåddes maximal last. Bron hade då deformerats kraftigt, de övre balkarna vek sig inåt och flänsarna på de undre längsgående balkarna under domkrafterna vek sig också. En exakt kopia av denna bro finns längs malmbanan. Thomas Blanksvärd, LTU - Belastningsförsöket är början på ett forskningsprojekt, som delfinansieras av Stiftelsen Hjalmar Lundbohms Research Center (HLRC) och som leds av forskaren Thomas Blanksvärd, doktor i konstruktionsteknik, LTU. Kan livslängden på broarna förlängas med 10 år är besparingen i storleksordningen 200 miljoner kronor årligen bara för svenska järnvägsbroar. Resultaten och den kunskap som kommer fram kommer även att vara möjlig att tillämpa på vägbroar varför den potentiella besparingen är ännu större. Kan vi förlänga livslängden på en bro med 20 år innebär det att brobytet blir gratis jämfört med att byta i förtid. Trafikverket äger och förvaltar drygt 4000 järnvägsbroar varav de flesta är byggda enligt gamla regelverk. Gemensamt för alla broar är att de åldras och bryts ner. Förutom att broarna åldras ökar även belastningen. Axellaster om 25 ton är vanliga och på vissa banor är axellasterna över 30 ton. – För Trafikverket handlar det om att kunna tillåta högre laster, förlänga livslängden samt minska underhållskostnaderna, säger broexperten och doktorn i konstruktionsteknik Anders Carolin på Trafikverket. Mätningen och datainsamlingen från provningen genomförs av Complab, ett av Luleå tekniska universitets största laboratorium där man främst arbetar med mekanisk provning av stål, trä och betong, bergmekanisk och geoteknisk provning, mätning i fält samt analyser och utredningar. Provresultaten kommer att analyseras av forskargruppen inom Konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet. Hur många broar av den här typen måste man testa innan man kan dra en slutsats om hur mycket mer last t.ex malmbanan kan klara? - När man byggde broar på 50-talet gjorde man ofta en ritning som man sedan använde för att bygga flera identiska broar. Just denna bro har fyra kopior i Sverige, varav en på Malmbanan nordväst om Kiruna. Det är en mycket vanlig brotyp runt om i världen. Det är också intressant att se var broarna brister för att kunna förebygga och förstärka mot brott vid de svaga punkterna. Men även när det gäller andra typer av brokonstruktioner från samma tid ger ett fullskaleförsök som detta bra data om livslängd och tålighet, säger Lennart Elfgren, Professor på Avdelningen för Byggkonstruktion och byggproduktion vid Luleå tekniska universitet. Hur får man fram den last som behövs för att bryta sönder en järnvägsbro? - Vi har 36 vajrar av specialstål som är förankrade i berggrunden på 24 meters djup samt två kraftiga domkrafter som fördelar trycket. Vi har dessutom 140 sensorer och mätpunkter där vi samlar data för senare analys, säger Lars Åström och Ulf Stenman från Complab. Trafikverket, Hjalmar Lundbohm Research Foundation, SBUF, LKAB och EU finansierar detta projekt som utförs i samverkan med forskargruppen inom Konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet. Efter avslutade tester på plats kommer en del brodelar att fraktas till LTU för fortsatta studier av deras utmattningshållfasthet. Huvuddelen av bron kommer dock att skäras ned till skrot och innan den 1 november kommer platsen att vara återställd och städad. Europeiskt forskningsprojekt som delfinansieras av HLRC   Brofakta Fackverksbro med tvärbalkar och sekundära långbalkar Byggår: 1957 Dimensionerad för: 25 tons axellast Spännvidd: 33 meter Stålvikt: 92 ton Svetsad och nitad konstruktion. Tagen ur drift: 2012

  • BERGFORSK Prize for best Doctoral Thesis to Rickard Jolsterå

    The swedish BERGFORSK foundation selected the best 2012 Doctoral Thesis. Winner was Rickard Jolsterå - a HLRC funded student. Rickard Jolsterå

  • Project summary of HLRC projects

    For the board of HLRC a project summary of past and present projects, that are funded by HLRC, has been made. The summary is available for authorized persons through login on the website. External and non authorized persons should contact Kent Tano, LKAB on e-mail: kent.tano@lkab.com

  • HLRC 2011 - annual report

    The annual report (in swedish) is now available as a pdf as HLRC Verksamhetsberättelse

  • LKAB inagurates a new Agglomeration Lab.

    On September 7th 2011 LKAB will inagurate the new "Agglomeration Lab" in Malmberget. The main object for this is to enable research on factors that influences the pellets transportation properties and function when  LKABs customers process the pellets to iron. . LKAB expects the new "Agglo lab" to be a substantial new tool in their quest to make pellet products of high quality, thus enabling LKAB to be in the forefront as a pellet producer, to the iron making market.

  • LKAB donates 50 MSEK to HLRC

    The donation is highly appreciated by LTU, as it gives the Luleå University of Technology chance to allocate new competence and enhance research in new and present areas.  This makes it possible for HLRC to expand its financial aid beyond the present research area programme of smart pellets and sustainable mining into new areas of research. New topics will be logistics and problems arising due to the moving of the city centers of Kiruna and Malmberget, as the mine excavation area expands into these cities.

  • HLRC - new webpage

    2011-04-01  Hjalmar Lundbohm research centre, HLRC, launches a new web page with information of ongoing research sponsored by HLRC and information on how to apply for funding.

    Tags news, hlrc